En resa i tiden med Goliat

Programbladet från den första upplagan av Goliatspelen.

Runt sin hals bär Goliat på ett magiskt smycke. I detta smycke bor en varelse om heter Tidsfaktorn och som gör det möjligt för Goliat att resa i tiden. Låt oss därför följa med Goliat tillbaka genom tiden och landa på Sannerudsvallen den 28-29 juli 1984 för att uppleva den allra första upplagan av Goliatspelen.

Under två dagars tävlingar, den där sista helgen i juli 1984, gjordes lite drygt 1 200 starter av barn och ungdomar i åldrarna 7-22 år. Samma helg invigdes förresten de Olympiska Spelen i Los Angeles, bara för att få lite perspektiv på saker och ting. Vi tar oss en promenad runt Sannerudsvallen tillsammans med vår ciceron Goliat och tittar på tävlingarna. Lägger märke till saker som skiljer sig från nu och ser annat som är i det närmaste precis likadant.

Det första som man direkt lägger märke till är att åldersklasserna är uppdelade på olika dagar. På lördagen tävlar de som är tretton år och äldre, på söndagen tävlar de som är tolv år och yngre. En annan skillnad mot nu är att grenprogrammet är väldigt olika för killar och tjejer. Till exempel har tjejer ännu inte börjat tävla i stavhopp eller hinderlöpning, något som de äldre pojkklasserna gör här. I gengäld har flickklasserna faktiskt fler grenar på programmet än vad killarna har i flera av åldrarna. Under söndagens tävlingar, för de yngsta, är dock grenarna de samma, den enda skillnaden är att killarna springer 1 000 meter medan tjejerna får nöja sig med 800 meter.

Något internet finns förstås inte heller att tillgå. Alltså finns inga liveresultat att uppdatera på de iPhones som heller inte finns. Istället får man snällt vänta på att resultaten ska fyllas i för hand på papper som sedan bärs iväg till sekretariatet, kopieras upp och sedan häftas fast på anslagstavlorna som finns på baksidan av de små läktarna längs upploppet.

Tidsprogram och PM utlovades redan i inbjudan att det skulle skickas ut med post den 23 juli – men det var ju å andra sidan på den tiden som ett brev faktiskt kom fram när det var utlovat. Ja, som ett brev på posten helt enkelt. Det kostade 20 kronor per gren att vara med och tävla och anmälan ”sker på speciell blankett som rekvireras från tävlingskansliet.”

Noterbart från inbjudan är också att Kils AIK Friidrott hälsar alla välkomna tillsammans med företaget Sequence Film HB – alltså den filmstudio som skapade de tecknade filmerna om Goliat. Filmer som många växte upp med att se i programmet HAJK och som den nyfikne ännu kan se på exempelvis YouTube.

Vad ingen ännu vet, allra minst de själva, är att killarna som vinner pojkar 10 respektive pojkar 11 på 1 000 meter kommer att lyckas inom helt andra idrotter senare i livet. Daniel Tjernström kommer att göra allsvensk debut för Degerfors IF som nittonåring, spela fem A-landskamper och slutligen bli en legendar med över trehundra matcher för AIK där han också gör det avgörande målet när klubben vinner SM-guld 2009. Mathias Fredriksson däremot kommer att vinna den totala världscupen på längdskidor säsongen 2002-03, vinna nio världscuplopp, ett individuellt VM-silver och fyra stafettmedaljer i OS och VM innan han blir expert i SVT.

Inte heller vet Sören Olsson att hans segerresultat i diskus för pojkar 14 kommer att stå kvar som Goliatrekord fyrtiotvå år senare. Sånt är det bara vi som vet, vi som rest tillbaka i tiden tillsammans med Goliat för att se vad som hände. En som däremot aldrig kommer till start i pojkar 18 spjut är den blivande världsrekordhållaren Patrik Bodén, klubbkamrat med Sören.

Annars är det mycket som är sig likt. Sannerudsvallen saknar visserligen både måltorn och läktare, men i det stora hela ser det ut på ungefär samma sätt som idag. Ja, längdhopps- och spjutbanorna är visserligen inte blå, men de ligger på samma ställe som idag. Också kastplanen för diskus och slägga (som visserligen inte står på grenprogrammet det här året) ligger också på samma plats då som nu.

Däremot dyker det upp en och annan förening som det var längesen vi såg på friidrottsbanorna i Kil: IFK Likenäs, Fjugesta IF, Gräsmarks GoIF, Melleruds IF och IF Örnen för att nämna några exempel. I flickor 18 finns också en tysk deltagare på plats, Susanne Halboth från TSG Eppstein, väster om Frankfurt, och hon vinner inte mindre än tre grenar. Man undrar lite så här i efterhand hur hon hamnade i Kil just den helgen, men eftersom vi inte kan riskera att skapa en tidsparadox genom att fråga henne får vi leva vidare i okunnighet.

Här har vi alla vinnarna från Goliatspelen 1984, eller i alla fall alla som fanns med i Värmlands Folkblads rapportering av tävlingen måndagen den 30 juli. Den 15-16 augusti kan vi skapa oss en bild av hur deras resultat står sig mot dagens unga friidrottare.

Väl mött på Sannerudsvallen i Kil om ett par veckor.
Anmälan till årets upplaga av Goliatspelen slipper du göra på en speciell blankett, det kan du istället göra direkt här och du har dessutom betydligt fler grenar att välja på den här gången jämfört med 1984.